
Den 20–27 augusti 2026 deltog Sverige för första gången i International Earth Science Olympiad (IESO), den internationella geovetenskapsolympiaden, som i år hölls i Turin i Italien. Det svenska laget bestod av fyra tävlande och två reseledare, och kom hem med fem medaljer. Här berättar Henrik Waldeck om veckan.
Det är kvällstid en stormig torsdag och vi cirkulerar över Turins flygplats i väntan på tillstånd att landa. Efter flera varv blir vi omdirigerade till Milano, eftersom väderförhållandena i Turin är för dåliga för en säker landning. Några sekunder senare får planet ändå tillstånd att landa i Turin, då ovädret trots allt klarnat upp. Så vi sjunker sakta men säkert mot landningsbanan, men vinden drar på och turbulensen är rejäl. När vi väl kommer i kontakt med marken blir det en våldsam landning som rycker en i sidled. Men vi hade landat, och nu var vi på plats för Internationella geovetenskapsolympiaden, IESO 2026.

Min resa började redan på förmiddagen, när jag var på väg till Lund för att ta tåget till Kastrup, Köpenhamns flygplats. Från Danmark flög jag och vår ena reseledare Izabella Remmert, master i geovetenskap och tidigare engagerad i Astronomisk Ungdom, till München för att samlas med resten av landslaget. Från Arlanda kom reseledaren Anders Västerberg tillsammans med de andra tävlande: Linn Maurelius, Omar Wehbe och Björn Herland Arvidsson. När vi till slut var samlade åt vi en gemensam måltid på flygplatsen innan vårt nästa flyg till Turin, där årets upplaga av IESO anordnades. Det här är min berättelse om hur jag tävlade i IESO tillsammans med vårt landslag. Ett fantastiskt landslag som tog hem fem medaljer trots att det var första året som Sverige deltog.
Fredagen var första dagen av det officiella programmet. Den började med en invigningsceremoni och fortsatte med en studieresa upp mot Monte Bianco. Besöket däruppe var introduktionen till tävlingsmomentet Earth Science Project (ESP). ESP går ut på att i grupp undersöka hur ett specifikt område inom geovetenskap samverkar med andra geologiska system, de så kallade geosfärerna. I år handlade ESP-projekten om glaciärer, därav besöket uppe bland alpglaciärerna. Utöver fantastiska vyer fick vi se glaciärer, bergsformationer och glaciärområden på nära håll, vilket var väldigt coolt.
Mitt ESP-projekt handlade om postglacial vegetation, alltså den vegetation som etablerar sig när glaciärer smälter. Vi fokuserade på hur den vegetationen kan påverka olika geologiska system, och vilka risker som kan uppstå när växter tar sig in i områden som tidigare täckts av glaciärer. Det var ett ämne som var väldigt intressant att gräva djupare i. ESP-momentet bedöms genom en gruppresentation inför en jury.
En annan tävlingsdel som ger medalj är International Team Field Investigation (ITFI), där man i grupp åker ut och gör fältundersökningar i olika miljöer för att dra slutsatser om deras geologiska historia. Min ITFI-grupp fick göra sin fältuppgift på två platser i Bessa-området i Piemonte. La Bessa, som området heter på italienska, var en enorm romersk guldgruva, och vårt uppdrag på plats var att undersöka hur mycket guld som finns kvar i området i dag och utifrån det uppskatta hur mycket guld det romerska riket kunnat gräva fram i regionen. ITFI-arbetet bedöms på liknande sätt som ESP-projektet, med en presentation inför en jury.
Varken ESP eller ITFI görs med de nationella landslagen, utan i grupper om sex medlemmar från olika länder. Man har olika gruppmedlemmar i de två tävlingarna, och i mina lag fanns tävlande från bland annat Sydkorea, Ungern, Iran, Norge och Thailand. Att grupperna var internationella gjorde dem till det jag lärde mig mest av. Genom att samarbeta med tävlande från andra länder fick man en bild av vad deras skolundervisning fokuserar på, hur de lägger upp gruppuppgifter och vilka ämnen som intresserade dem. Utbytet med andra länder var därför en röd tråd genom dagarna i Turin.
Den individuella tävlingen fungerar lite annorlunda än grupptävlingarna och genomförs över två dagar. Den första dagen var fylld av teoriprov, där vi i fem sessioner svarade på flervalsfrågor av varierande svårighetsgrad. Proven är på engelska, men de svenska reseledarna satt dagarna innan och översatte dem till svenska. Efter teoridelen kom en dag med praktiska uppgifter. Vi fick orientera genom en park i Turin för att undersöka olika geologiska platser och svara på frågor om dem. Utöver det gjorde vi laborationer med kristallstrukturer och några digitala uppgifter med geologisk analys i fokus.




När alla prov var skrivna var det dags för kulturkvällen, där alla landslag får visa upp sitt lands kultur genom dans, musik, tal och mycket annat. Vi i det svenska laget ville visa upp något vi håller kärt på sommaren: midsommar och Små grodorna. Kvällen var ett väldigt roligt sätt att släppa en del av den press som legat på oss under veckan. Under kvällen skedde också ett stort utbyte av gåvor mellan länderna, och vi kom hem med souvenirer, godis och klistermärken från många andra länder.
Då till slut alla provdelar var rättade och resultaten sammanställda var det dags för avslutningsceremonin. Först delades priserna ut i ESP, där de gick igenom lag efter lag: brons, silver och guld. Där tog Sverige inte hem något. Därefter var det dags för ITFI, och här tog jag, Omar och Linn hem varsitt brons åt Sverige. Björns grupp fick guld, vilket vi firade med jubel och applåder. Sist kom resultatet i den individuella tävlingen, där Björn återigen presterade stort och fick brons.
Tack till Izabella Remmert och Anders Västerberg som tillsammans med Astronomisk Ungdoms Elevförbund anordnade den svenska geovetenskapstävlingen och ansvarade att leda resan. Tack också till resten av laget för en väldigt rolig vecka i Turin, ni är alla otroliga.
Den nationella uttagningstävlingen och Sveriges deltagande i IESO möjliggjordes av ekonomiskt stöd från Skolverket och Jane Street.
/ Henrik Waldeck, tävlande i det svenska IESO-laget 2026
Tävlingsresultat
Sverige tog hem fem medaljer från International Earth Science Olympiad (IESO) 2026 i Turin. Nedan är de svenska medaljörerna listade:
- Björn Herland Arvidsson, 17 år, guldmedaljör i ITFI och bronsmedaljör individuellt
- Linn Maurelius, 17 år, bronsmedaljör i ITFI
- Omar Wehbe, 19 år, bronsmedaljör i ITFI
- Henrik Waldeck, 19 år, bronsmedaljör i ITFI
