Skollagen
I skollagens fjärde kapitel står följande [vår fetning]:
“9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.”
Läroplanen
I läroplanens kapitel 2.3, Elevernas ansvar och inflytande, står följande [vår fetning]:
“Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
Skolans mål är att varje elev
- genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
- aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
- utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
- stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.”
Forskning
Det finns forskning som visar på hur elevinflytande i skolarbetet resulterar i djupare och bredare kunskap. Exempelvis skriver Selberg i sin avhandling från 1999, Elevinflytande i lärandet, att [vår fetning]:
“Studiens resultat beskriver en läroprocess då elever har inflytande i lärandet. Analyserna visar, bland annat, att ju mer inflytande elever har i sitt eget lärande ju högre kvalitet uppnår de i lärandet i jämförelse med målen i den nationella läroplanen. En hög nivå av inflytande i skolarbetet resulterar i aktivt lärande som ger en djupare och bredare kunskap.”
Annan forskning har dock påtalat att elevers inflytande på sitt lärande och utbildning inte är tillfredsställande. Exempelvis skriver Eriksson & Bostedt i sin studie från 2011, Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag, att [vår fetning]:
“Den nationella utvärderingen i de samhällsorienterande ämnena (Skolverket, 1993) visade att fostran till demokrati fått begränsat genomslag i skolan. Likaså var elevernas medbestämmande begränsat till frågor om skolresor, elevutrymmen och liknande. De frågor som gällde undervisningen beslutades utan elevernas deltagande. Flera utvärderingar […] har visat på brister i fråga om elevers inflytande i skolan. Det kan delvis beskrivas som att det formella inflytandet genom klassråd och elevråd sällan berör frågor som har med skolans dagliga verksamhet i form av elevers lärande att göra.”
Vårt arbete med elevinflytande
Med stöd och utgångspunkt i forskning enligt ovan ämnar vårt elevförbund att främja elevers inflytande i sitt lärande och sin utbildning på ett bättre sätt än vad andra förbund som samlar elevråd/elevkårer gör idag.
Elever har rätt till delaktighet och inflytande i sin utbildning och det ökar lusten hos eleverna att lära. Elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter. Elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om vilket läromedel som ska användas eller vilka arbetsformer man ska använda.
Elevers engagemang i sammanslutningar som arbetar med elevinflytande samt kurs- och ämnesrelaterad verksamhet kompletterar undervisningen och ger eleverna insikt i demokratiska processer. Vårt förbund, som är uppbyggt av elevers fria, självständiga och demokratiska sammanslutningar (elevföreningar), arbetar med elevinflytande på utbildningen och sitt egna lärande via framförallt följande sätt:
- Samla elevföreningar där eleverna själva sätter sin agenda, driva sina frågor och anordna aktiviteter som främjar sammanhållning och sina intressen. Elevsammanslutningarna har verksamhet inom bland annat följande områden:
- Service, exempelvis försäljning av kollegieblock och pennor.
- Lobbying, exempelvis påverka rektorer att satsa mer pengar på exempelvis materiel (såsom teleskop) eller studieresor (till exempelvis Esrange eller annan forskningsanläggning), inom STEM-ämnena. Det kan även röra sig om vilka arbetsformer eller läromedel som ska användas i undervisningen, exempelvis sådant som vårt elevförbund själva tagit fram.
- Event, exempelvis anordna temadagar, filmkvällar, tävlingar, eller helgläger på skolan, allt med tema rymden, STEM eller andra ämnen i skolan.
- Bildning, exempelvis att bjuda in gästföreläsare/forskare till skolan (som kan föreläsa antingen i klassrummet för enskild klass eller i aula för flera klasser eller hela skolan), anordna studiebesök, uppmuntra medlemmar att söka in till sommarforskarskolor, eller delta i nationella bildande projekt med koppling till ämnen i skolan.
- Demokrati, utifrån hur elevsammanslutningarna är organiserade med egna stadgar, årsmöten, förtroendevalda, frivilligt medlemskap, etc.
- Nationella projekt där vi utvecklar material och innehåll som kan användas i klassrummet, exempelvis i ämnena/kurserna i fysik, teknik, programmering och entreprenörskap.
- Flera skolprojekt har även nationella komponenter, exempelvis tävlingar där elever eller skolor över hela landet kan delta. Vissa vetenskapstävlingar har internationella finaler dit vi skickar svenska elever.
- Lärarfortbildningar där vi introducerar och utbildar lärare i projektens innehåll och hur de kan använda det i sina klassrum inom ramarna för ordinarie undervisning.
- Påverkansarbete gentemot politiker nationellt vad gäller tiden till och innehållet i grundskolans och gymnasieskolans kurser i STEM-ämnena, eller mot rektorn lokalt vad gäller tillgång till lokaler för elevföreningens verksamhet. Även deltagande i panelsamtal.