Gymnasiearbetet

Vill du göra ett gymnasiearbete om rymden? Då är du på rätt plats. AU:s Elevförbund hjälper dig som vill göra ett rymdrelaterat gymnasiearbete, oavsett program. Det klassiska är astronomi och rymdteknik för dig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet, men rymden rymmer mycket mer än så. Rymdkultur, filosofi, rymdhistoria, rymdjuridik, rymdjournalistik och vetenskapskommunikation är minst lika spännande ämnen att skriva om. Här får du hjälp att välja och avgränsa ämne, inspiration från tidigare arbeten, stöd i hur du skriver en vetenskaplig rapport, och tips på hur du tar ditt färdiga arbete ännu längre.

För dig som vill göra ett projekt inom naturvetenskap och teknik

Välj ett ämne som fascinerar dig, och avgränsa frågeställningen

Det finns oändligt många frågeställningar kopplade till rymden. Kosmologi, svarta hål, astrobiologi, stjärnors födelse och död, raketer och satelliter, kometer och asteroider. Börja med det som faktiskt får dig nyfiken. Ett ämne du brinner för bär dig genom hela arbetet. Fundera också tidigt på om du vill konstruera något, göra ett experiment eller en mätning, eller arbeta teoretiskt.

När du hittat ditt ämne är nästa steg att avgränsa. Ett gymnasiearbete ska rymmas inom cirka 100 timmar, så frågeställningen behöver vara tydlig, konkret och smal. Små frågor är oftast mer intressanta än stora, eftersom du kan komma fram till tydliga svar. ”Finns det liv i universum?” går inte att besvara i ett gymnasiearbete, men ”vilka livsbetingelser råder på Jupiters måne Europa?” är genast greppbart. En smal frågeställning gör också att du behåller kontrollen och inte svävar ut. Att googla nyckelord och läsa översiktsartiklar är ett bra sätt att hitta rätt avgränsning.

Försök hitta en ny infallsvinkel eller undersöka något som inte gjorts förut. Gör du något nytt får du resultat som ingen annan fått, och då tillför du faktiskt ny kunskap. Det är också roligare.

Tipsbanker och idéer

Tycho Brahe-observatoriet erbjuder handledning och teleskoptid, och listar konkreta projektförslag med sitt fjärrstyrda teleskop: variabla stjärnor, ytstrukturer på månen, supernovor i andra galaxer, asteroider och kometer, galaxhopar, Pluto, kvasarer och gravitationslinser. Teleskopet med CCD-kamera kan fjärrstyras via internet.

Margareta Westlundteleskopet i Spanien. Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF) upplåter kostnadsfri observationstid på ett 43 cm PlaneWave-teleskop på en mörk plats i sydöstra Spanien, med omkring 200 klara nätter om året. Du styr det via webbläsaren på din egen dator och samlar in helt egna data, med fotometriska filter och spektralgitter så att du kan mäta ljusstyrka, färg och till och med enkla spektra. Du får hjälp att välja observationsmetod och inställningar. Möjligheten gäller gymnasiearbeten och kursen Naturvetenskaplig specialisering, platserna är begränsade och ansökan sker löpande, så sök tidigt på höstterminen. Läs mer om möjligheten hos AU:s Elevförbund eller ansök direkt via SAAF:s skolsida.

Bygg ditt eget teleskop. Ett klassiskt och genomförbart arbete är att bygga ett enkelt teleskop av enkla delar, till exempel ett par linser och ett rör. Själva bygget är inte svårt, så det är frågeställningen som avgör kvaliteten. Vilken upplösning eller förstoring kan du få ut? Kan du se Saturnus ringar eller Jupiters månar? Hur påverkar linsernas brännvidd resultatet, och kan du få barn i mellanstadiet intresserade av astronomi med ditt bygge? Mät, jämför och dra slutsatser så blir det ett riktigt gymnasiearbete av det.

CanSat som gymnasiearbete. Genom CanSat Sverige bygger du en liten satellit i storlek av en läskburk, programmerar den, skickar upp den och analyserar mätdata på vägen ner. Projektet rymmer fysik, CAD, elektronik, programmering och projektarbete i grupp, och passar därför utmärkt som gymnasiearbete på Teknikprogrammet. Efter första designrapporten får varje grupp dessutom en handledare från AU:s Elevförbund. Läs om hur elever på NTI Johanneberg gjorde CanSat till sitt gymnasiearbete.

Arbeta med riktiga data. Många av de starkaste rymdarbetena bygger på öppna data som vem som helst kan komma åt. Astronomernas egna observationer läggs upp i offentliga arkiv, och samma verktyg som forskarna använder är gratis att ladda ner. Du behöver alltså varken eget teleskop eller dyr utrustning för att göra riktig vetenskap. Här är några ställen att börja på:

  • ESASky är en interaktiv karta över hela himlen där du kan utforska bilder och kataloger från ESA:s och NASA:s rymdteleskop direkt i webbläsaren, utan att installera något. Bra för att hitta objekt och få en känsla för vilka data som finns.
  • MAST-arkivet hos Space Telescope Science Institute (STScI) ger dig tillgång till rådata och färdiga bilder från bland annat Hubble, James Webb och TESS. STScI driver flera av världens största rymdteleskop och lägger ut observationerna fritt.
  • Astropy är ett gratis programbibliotek i Python som forskare använder för att läsa, hantera och analysera astronomiska data. Med Astropy kan du till exempel öppna bildfiler i FITS-format, räkna om koordinater och göra egna mätningar och grafer. Det finns gott om nybörjarguider på deras sida.

Ett bra upplägg är att hämta öppna data från ESASky eller MAST och sedan analysera dem själv med Astropy. Då gör du en egen undersökning på riktiga observationer, vilket brukar ge ett starkare arbete än en ren litteraturstudie.

Inspireras av tidigare gymnasiearbeten

Nedan hittar du ett urval av arbeten som AU-medlemmar gjort tidigare, om allt från mikroskopiska svarta hål till verifikation av Vintergatans struktur med radioastronomi. Tycho Brahe-observatoriet presenterar också ett urval av arbeten som gjorts i samarbete med dem.

Ta ditt gymnasiearbete längre med stöd och handledning

Ett arbete lyfter ofta när du får stöd av någon som kan ämnet, till exempel en forskare, en universitetsstudent eller en lärare med specialintresse. Många är upptagna, men förvånansvärt många säger ja om du frågar rätt och i god tid. Så här kan du gå till väga:

  • Börja tidigt och var konkret. Formulera din frågeställning och vad du vill ha hjälp med innan du hör av dig. Ju tydligare du är, desto lättare blir det för den du frågar att säga ja.
  • Hör av dig till ett universitet eller en högskola. Mejla en institution eller en enskild forskare inom ditt område. Räkna med att behöva fråga flera och ge det tid, alla har inte möjlighet att svara.
  • Fråga om mer än handledning. Ibland kan du låna utrustning, få en rundtur eller diskutera en avgränsad fråga, även när någon inte kan handleda dig hela vägen.
  • Ta hjälp av en sommarforskarskola. Rymdforskarskolan, AU:s egen sommarforskarskola inom astronomi och rymdteknik, och Rays (Research Academy for Young Scientists) ger metodik, inspiration och kontakter som är direkt användbara när du planerar arbetet.

Ett konkret exempel är Astronomiska avdelningen vid Lunds universitet. De handleder inte gymnasiearbeten, men ger tillgång till stora dataarkiv (bland annat James Webb, ESO, SDSS, Gaia och exoplanetarkiv, med instruktioner på svenska) och ibland ett kortare möte med en astronom. Bygger ditt projekt på arkivdata är det ofta den snabbaste vägen till mycket material. Se deras resurssida för gymnasieprojekt.

Hur skriver man en vetenskaplig eller teknisk rapport?

Följ reglerna för hur en vetenskaplig rapport utformas. Den innehåller oftast titelsida, sammanfattning eller abstract, innehållsförteckning, inledning, bakgrund och teori, metod och material, resultat, samt diskussion och slutsatser. Sist kommer källförteckning och eventuella bilagor. Skolverket har en utförlig guide som tar dig steg för steg genom rapportens alla delar. Lägg tid på att skriva en korrekt och tydlig rapport, du kommer att ha stor nytta av det i framtida studier.

Allmänna tips och råd

  • Försök hitta en frågeställning där du kan göra minst en egen mätning. Nya undersökningar tillför oftast mer än rena litteraturstudier.
  • Behandla mätdata korrekt. Ange mätosäkerhet och standardavvikelser, och presentera resultaten i tydliga grafer i stället för stora tabeller. Lägg omfattande tabeller i appendix. Korrekt databehandling ingår sällan i gymnasiet, men lär du dig det nu håller arbetet mycket högre kvalitet.
  • Utmana dig själv och skriv gärna på engelska, det språk som vetenskapliga rapporter oftast skrivs på. Du lär dig fackterminologin, vilket hjälper dig om du fortsätter studera naturvetenskap eller teknik.
  • Var noggrann med källhänvisningar och referenslista. Använd ett system, till exempel Harvard, Oxford eller Vancouver, och blanda dem inte.
  • Fundera på om du ska arbeta ensam eller i grupp. Ensam får du full koll på alla delar, men flera av våra bästa exempel är gjorda tillsammans. Välj det som passar din frågeställning.

Nå längre – delta i Utställningen Unga Forskare

När arbetet är klart kan du anmäla det till Utställningen Unga Forskare, Sveriges största vetenskapstävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Du laddar upp ditt projekt, får personlig feedback från en jury av forskare och representanter från näringslivet, och många går vidare till semifinal och final. Utöver chansen att vinna priser är det fullt av föreläsningar, sociala aktiviteter och nya vänner. Oavsett hur enkelt eller avancerat du tycker att ditt arbete är, är det värt att ta chansen.

För dig som vill göra ett projekt inom samhällsvetenskap och humaniora

Ett rymdarbete behöver inte vara naturvetenskapligt eller tekniskt. Det finns många spännande frågeställningar i andra discipliner som gränsar till rymden. Använd förslagen nedan som inspiration, och kom ihåg att avgränsa ytterligare för att få till ett riktigt bra arbete.

Filosofi, samhälle och juridik

  • Hur skulle upptäckten av mikrobiellt liv utanför jorden påverka religion och samhälle? Hur skulle ett möte med en intelligent civilisation förändra synen på vad det innebär att vara människa?
  • Vilka krav ställer ökad rymdverksamhet på lagar och regler? Om människan koloniserar andra planeter, hur påverkas juridiken, och vilka nya problem uppstår? Analysera gärna en avgränsad del, som äganderätt till resurser i rymden.

Vetenskapskommunikation, media och pedagogik

  • Hur kommunicerar vi astronomi till allmänheten? Undersök hur ett specifikt astronomiskt begrepp förklaras och hur väl det tas emot.
  • Hur kan astronomiundervisning göras mer engagerande så att unga behåller sitt tidiga intresse? Jämför olika sätt att undervisa ett moment.
  • Hur framställs astronauter och rymdfart i media? En avgränsad medieanalys av till exempel nyhetsrapportering kring en specifik rymdfärd.

Konst, musik, teater och arkitektur

  • Skapa konst, film, musik, arkitektur eller en föreställning med rymdtema. Verket kan vara rent estetiskt eller bära ett djupare budskap, till exempel om hur samhället prioriterar resurser.
  • Låt dig inspireras av projektet Art by Space, där en väderballong med målarduk och färgfyllda ballonger skickades högt upp i atmosfären och lät rymden själv skapa konstverket.

Inspireras av tidigare arbeten och projekt

Behåll de befintliga exemplen: studien om astronauters medierepresentation ombord på ISS, uppsatsen om den existentiella betydelsen av utomjordiskt liv, den rymdinspirerade filmen Star Stuff, och konstverket Art by Space.

Mer material på väg

Vi bygger just nu ut stödet för rymdiga gymnasiearbeten. Framöver kompletterar vi sidan med fler och nyare exempelarbeten, en rapportmall med checklista, och korta guider till dataanalys och källhantering. Håll utkik här, och hör gärna av dig till kontakt@rymdelev.se om du har en fråga, vill ha stöd, eller har ett gymnasiearbete vi kan lägga till bland exemplen.

Om gruppen som arbetar med gymnasiearbeten och rymdigt material

Vill du vara med och forma något helt nytt inom AU:s Elevförbund? Nu startar vi en grupp som ska ta fram material och verksamhet för rymdiga gymnasiearbeten, och du kan vara med från början. Det här är ett nybyggarprojekt, och mycket är upp till gruppen att bestämma. Ni sätter riktningen tillsammans, väljer vad ni tycker är roligast och viktigast, och bygger vidare i den takt och de idéer ni själva brinner för.

Till att börja med ligger fokus på att uppdatera hemsidan: fräscha upp texterna, samla in och lägga till nyare exempelarbeten, och bygga en tydligare idébank med avgränsade frågeställningar för både naturvetenskap och humaniora. Därifrån är fältet öppet. Kanske vill ni ta fram en rapportmall med checklista, korta guider till dataanalys och källhantering, eller tips på var man hittar öppna rymddata. Kanske vill ni arrangera verksamhet, som workshops om att välja och avgränsa ämne, eller feedbacktillfällen inför inlämning och Utställningen Unga Forskare. Det finns också idéer att bygga vidare på framöver, som en handledarpool som kopplar ihop elever med aktiva, aulumner och studenter.

Arbetet passar dig som gillar att skriva, strukturera information och göra vetenskap tillgänglig, och som vill se din insats komma elever i hela landet till nytta. Du behöver ingen tidigare erfarenhet, bara lust att vara med och bygga. Låter det som något för dig? Hör av dig, så berättar vi mer.